Nyheter & tankar

I AM Bloggen

med Göran Boll

/

NYPON I HJÄRNAN – Nyupptäckta hjärnceller styr trafiken i ditt huvud.

NYPON I HJÄRNAN – Nyupptäckta hjärnceller styr trafiken i ditt huvud.

Under några veckor nu kör jag tandem mellan Blogg och Podd. Här hittar du länkar till sådant jag pratar om – men om du hellre lyssnar på än läser det här inlägget, så säger jag ungefär samma sak i denna veckas podd

Jag fortsätter den här veckan på temat om hjärnan – som jag varvar med mina intervjuer – där jag pratar med Maret, Ingun, Julia, Maggan och andra kloka, starka kvinnor om yoga som århundradets viktigaste kompetens. Så: varannan damernas och varannan hjärnan denna höst. Nästa vecka Mia!

Apropå dagens rubrik – Har vi verkligen nypon i skallen? Ja, faktiskt! Forskarna hävdar det! Man säger ju att vi människor är speciella, att våra hjärnor skiljer sig från alla andra varelser på planeten. Vad är det då som gör våra hjärnor så speciella? Vad skiljer den från andra djurhjärnor? Man säger att vi har en sorts medvetenhet och en intelligens som gör oss annorlunda från de andra arterna, så långt är det klart, och det här har – på gott och ont – Gjort att vi idag dominera livet på hela denna planet.

Men, bortsett från komplexiteten och storleken på vår mänskliga hjärna, så verkar dess rent cellulära komponenter också vara annorlunda än de andra djurens – och det är här som nyponen kommer in i bilden. Det verkar som det fortfarande finns mycket vi inte vet om hjärnan. Faktum är att det hela tiden görs nya upptäckter kring hur hjärnan fungerar, om dess olika celler och hur hjärnan kan generera så mycket variation när det gäller mänskliga beteenden och förmågor.

Nyponen då? Så här är det: Forskare i Ungern och USA som studerat skillnaden mellan hjärnvävnad från det yttersta lagret i hjärnbarken hos möss och människor upptäckte så sent som 2018 en helt ny typ av hjärnceller: Nypon neuron, som de hoppas ska kunna lära oss mer om bland annat olika psykiska sjukdomar, exempelvis psykos, schizofreni och depression. Se alla nypon-länkar nederst i texten.

Det är inte bara antalet hjärnceller som skiljer våra hjärnor från övriga djurarter. Hjärnbarken, neocortex, den nyaste delen av hjärnan, som är max 2 miljoner år gammal – rena barnungen jämfört med reptilhjärnan som har flera hundra miljoner år på nacken. Neocortex har bl.a. hand om högre funktioner så som tankeprocesser, inlärning och abstrakt tänkande. Det är här man hittat nypon neuronerna. Nyponen är en speciell typ av hjärnceller som andra djurarter helt verkar sakna. Det är en form av neuron som styr signalströmmar mellan andra hjärnceller, lite som en slags inre trafiksignaler.

Det ska sägas att det ännu inte är helt klarlagt om nypon neuronet är helt unikt för oss människor, men hittills har man inte hittat det varken hos möss eller hos andra försöksdjur. Om det är unikt för oss så kan nyponen, och eventuella andra ännu oupptäckta hjärnceller t.ex. förklara varför medicinska behandlingar som fungerar på möss inte alltid fungerar lika bra på människor, varför djurstudier inte alltid går att översätta till mänskliga hjärnor, som ju inte bara är extra stora mushjärnor – där finns flera tydliga, strukturella skillnader. Detta faktum har påtalats under många år – och en sådan här studie, den som upptäckt nyponneuronerna, gör detta extra tydligt.

De flesta nervceller har långa grenar – axon – som skickar ut signaler, och dendriter – som tar emot elektriska signaler. Nypon neuronerna är annorlunda. De är mer buskiga, väldigt kompakta, de har många olika grenpunkter, och ser lite ut som just ett nypon – där av namnet.

University of Szeged i Ungern och Allen Institute for Brain Science i Seattle, USA samarbetade kring studien, där de med hjälp av donerade människohjärnor undersöktes dessa neuron – det ungerska teamet undersökte form och elektriska egenskaper medan Allen-teamet tittade på genetiken.

Även om många organ naturligtvis kan fungera inom ramen för djurförsök så har det visat sig att just hjärnan är väldigt svår att modellera inom dessa ramar. Det kan vara så att för att fullt ut förstå olika psykiska mänskliga störningar så behöver forskarna få tillgång till just den här speciella typen av neuron – de som bara finns hos människan.

Så, VAD exakt är det då som nyponneuronen gör i våra hjärnor? Det är ännu inte helt klarlagt. De utgör 10-15 % av hjärnbarken – neocortex, de verkar ha specifikt s.k. hämmande funktioner, där de reglerar informationsflödet till vissa delar av hjärnan, på samma sätt som GABA – smörsyra gör.

GABA är en av de viktigaste signalsubstanserna i det centrala nervsystemet. Det hämmar, bromsar och saktar ner nervimpulserna, vilket har en lugnande effekt på både kropp och sinne, och motverkar överstimulering av nervcellerna. På så sätt hålls nervsystemet i balans och vi upplever bland annat mindre stress, oro och ångest.

Nypon neuronen fungerar på samma sätt. Det verkar som att de ansluter och väldigt diskret är kopplade till, och med stor potential att manipulera och målinriktat styra det som kallas hjärnans pyramidala neuroner – pyramidcellerna, som utgör ungefär 2/3 av hjärnbarkens nervceller.

Pyramidcellen som är en av de viktigare motoriska nervcellerna i hjärnbarken har fått sitt namn efter just sin pyramidform – med spetsen riktad upp mot hjärnbarkens yta. Från spetsen utgår en dendrit, den var den som tog emot signaler, och sedan finns där också andra grenar som utgår från cellens nedre hörn, cellens axon, den som skickar nervsignaler och bildar den nervbana som styr våra olika viljemässiga rörelser.

Man har sett att nypon neuronen kontrollerar informationsförmedlingen mycket exakt i hjärnan och kan generera större kontroll av informationsöverföringen på ett sätt som sållar bland onödiga signaler. Detta faktum kan exempelvis kopplas till tankar om djupare, mer exakt bearbetning av sensorisk information, högre kognitiva funktioner och ökad medvetenhet.

Den ökande medvetenheten tangerar ju direkt yogans syfte och mål att göra dig som människa mer medveten – men, exakt HUR nyponen kan tänkas påverka våra beteenden och eventuella högre medvetandenivå – det är en framtida fråga för forskarna.

Man funderar kring om en underfunktion i nypon neuronerna kan ha betydelse för uppkomst och utveckling av olika psykiska sjukdomar och forskarna kommer framöver att kartlägga nyponens exakta roll och undersöka dess betydelse vid schizofreni och depression. Och man kommer även att undersöka om och vilken utsträckning nyponen återfinns i andra delar av kroppen.

Hjärnan och dess hälsa ÄR viktiga facetter och denna hemsida – www.iamyoga.online – handlar om att skapa balans i alla aspekter av oss själva – inkl. hjärnan. Under TRINITY-rubriken exempelvis hittar du en hel serie hjärnbalanserande 15 minuters sekvenser. I tjänsten kan du nu i lugn och ro och utan några som helst förpliktelser testa allt det här på egen hand. Första månaden i onlinetjänsten är helt kostnadsfri – därefter 149:-/mån. Ingen bindningstid. Här finns, utöver denna blogg:

VARMT VÄLKOMMEN ATT TESTA EN AV DETTA ÅRHUNDRADES VIKTIGASTE KOMPETENSER!

NYPON NEURON LÄNKAR:

https://www.sciencemag.org/news/2018/08/mysterious-new-brain-cell-found-people

https://www.smithsonianmag.com/smart-news/meet-rosehip-neuron-newest-cell-human-brain-180970152/

https://en.wikipedia.org/wiki/Rosehip_neuron

https://www.biologyonline.com/articles/newly-identified-human-brain-neuron-may-have-unique-genetic-signature

https://en.nsp-ie.org/neuronas-escaramujo-6355

https://curiosmos.com/scientists-reveal-a-multidimensional-universe-inside-the-brain/

Dela gärna

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Tidigare blogginlägg

OM MENING OCH MENINGSSKAPANDE

Idag tänkte jag prata om mening och meningsskapande, som vägar till balans och fördjupad medvetenhet i oss som människor. Det här är, när vi ser

MAUNA – DEN YOGISKA TYSTNADEN

Hej! Dagens rubrik är: MAUNA – DEN YOGISKA TYSTNADEN eller, skulle man kunna säga: YOGANS TYSTA PARADGREN. Ren tystnad är inte så vanlig idag. Alltid

LEDTRÅDAR – DEL 4

Dagens blogg är den sista av fyra i miniserien LEDTRÅDAR som handlar om vad vi ska bli när vi blir stora – SÅ, om du

LEDTRÅDAR – DEL 3

Dagens avsnitt är det tredje av fyra i miniserien LEDTRÅDAR som handlar om vad vi ska bli när vi blir stora – även Poddarna 113-116

Lämna en kommentar

Logga in

eller
Behöver du ett konto? Tryck på knapparna Google, Facebook eller Apple ovan eller registrera dig med din e-post

Genom att skapa ett konto eller fortsätta att använda tjänsten så godkänner du att du har accepterat användarvillkoren

Få de senaste nyheterna

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Senaste nytt från och om I AM