Det har hänt – återkommande genom åren, så har det hänt – att människor tyckt att jag varit konstig, lite flummig så där – jag vet! Jättekonstigt! Bara för att jag pratat om yoga! Och inte bara som bra fysträning och väldokumenterad svenskutforskad stress hantering, utan också, utifrån ett energiperspektiv; du vet: chakra, prana, kundalini och sådant där.
Tror du verkligen på sånt där? fick jag höra, mer än en gång under 90-talet, när jag, som då varit i fastighetsbranschen i tio år, hade börjat träna kundaliniyoga på ett källarcenter i Stockholm.
En mångårig vän sa till och med helt upp umgänge och bekantskap med mig då, när jag lite mer på allvar började intressera mig för de här fenomenen. Jag blev SÅ konstig i hans ögon. Men även nu, till och med nu på 2020-talet så händer det att jag stöter på det här ibland. En person, som ändå hävdade sig vara intresserad av yoga, avfärdade så sent som hösten 2022 mitt prat om chakra och prana som enbart: filosofi och esoterik, inte baserat på fakta, bevis eller vetenskap.
Så kan man tänka och resonera – speciellt om man helt missat de senaste 100 åren av kvantfysiska experiment; och kvantfysikens tankar om Verklighetens sanna natur, formulerade av några av 1900-talets allra skarpaste vetenskapliga hjärnor; typ Einstein, Heisenberg, Schrödinger, Planck och Bohr, alla Nobelpristagare, som själva, flera av dem, inspirerades av yoga, Vedanta och dessa systems djupare filosofiska energitankar, när de utformade ramarna för den moderna kvantfysiken.
Man kan naturligtvis tycka och tro vad man vill – fast nu var det ju inte så mycket att jag trodde på det där med chakra och energiflöden – nej, jag hade själv, i en lång morgonmeditation under en yogavecka i Värmland sommaren 1994 haft en väldigt konkret, oerhört djupt transformerande och hjärtöppnande helt egen upplevelse av sån där energi – en s.k. kundaliniupplevelse. Så det handlade inte om tro för min del, det handlade om stark, egen, upplevelsebaserad erfarenhet.
Jag vet att kundalinienergin existerar, jag har, bokstavligt talat, smakat på den esoteriken, med varenda fiber i min kropp. Och enligt Svenska Akademins ordbok så betyder esoterisk: avsedd bara för invigda och därför svårbegriplig och mystisk. Alltså – inte osann, bara svårbegriplig och lite mystisk. Och det här är något som kvantfysikerna själva är de första att tillstå – att det här med energi ÄR svårbegripligt. Om man hävdar att man fullt ut förstår kvantfysiken – då har man antagligen inte fattat någonting. Precis så uttryckte sig både Nils Bohr, och senare kvantfysikern och Nobelpristagaren Richard Feynman i ämnet. Om man hävdar att man förstår kvantfysik – då har man inte fattat nåt!
Men, bara för att något är svårbegripligt, eller att vi inte kan se det, så betyder ju inte det att det bara är flum eller att det inte finns. Vi kan inte se elektricitet, men väldigt få tvivlar på dess existens för det. Vi kan heller inte se de där osynliga 1:orna och 0:orna i datorn, men vi har inga problem med att acceptera att genom att trycka på en knapp eller två så arrangeras de blixtsnabbt, i långa, osynliga rader efter varandra – och vips, magiskt, så kan vi någon sekund senare på skärmen se en tydlig och högupplöst bild på Mona Lisa hängande i Louvren. Inga problem, ingen esoterik där! Återkommer till det där med datorn igen, strax.
Din andedräkt den existerar – intressant benämning: ande-dräkt – och det osynliga syret i luften det håller dig vid liv, på ett sätt och via en process som är inget mindre än helt magisk – och verklig – samtidigt, även om du inte kan se den. Molekyler som passerar rakt genom väggar inne i lungorna, som rider på blodceller genom kilometerlånga blodbanor och sen, som om det satt en adresslapp på dem, strukturerat brinner upp inne i cellernas kraftverk, Mitokondrierna, där syret sedan magiskt transformeras till helt ny kroppsanpassad energi – s.k. ATP.
Så här är det med mycket. Överallt omkring oss finns det sådant som vi inte kan se – och ändå så vet vi att det är verkligt. Vi upplever effekterna av de där ettorna, nollorna och cellbränderna, varje dag, och har i skolan – och andra sammanhang, fått lära oss att det ÄR på det här sättet. Auktoriteter med akademiska titlar, bakom katedrar och i TV-rutor har sagt att så här är det – och därför tror vi på det.
Vad vi ser, förstår och uppfattar – och inte – av HELA verkligheten, det är en fråga om perspektiv, präglingar – och mätutrustning. Utan diverse tekniska hjälpmedel så hör och ser vi bara smala strimmor av hela verkligheten – det VET vi. Vi ser en pytteliten del av all den elektromagnetiska strålningen omkring oss, vi ser den delen som vi kallar ljus, som består av svängningar mellan rött och violett. Övriga våglängder, ultraviolett t.ex, som fåglar kan se, de är vi helt blinda för. Vår hörsel ligger mellan 20 och 20 000 Hz. Vi kan inte höra infraljud, inte ultraljud, medans hundar, katter, elefanter, insekter, igelkottar, delfiner och fladdermöss hör och kommunicerar inom olika delar av även dessa frekvensområden – de ”pratar” med varandra, delvis helt utanför vår uppfattningsförmåga.
Enligt Donald Hoffman, professor i kognitionsvetenskap vid University of California i USA så har evolutionen utvecklat våra sinnen på ett sätt som ger oss möjlighet att kunna fatta beslut, beslut som ger oss de bästa chanserna att överleva, tillräckligt länge för att hinna skaffa barn – snarare än att ge oss någon slags fullständigt korrekt bild av hela den värld vi lever i. Vi tror gärna att det är så, att vi faktiskt ser massor – men det är bara en illusion, bokstavligt talat. Vi ser endast en mycket liten del av helheten. Av de cirka 11 miljoner sensoriska impulser som vi får in i oss varje vaken, ögonöppen sekund, så blir vi bara medvetna om kanske ett par miljontedelar, 25-50 stycken så där – resten av all input går obemärkt rakt in i det undermedvetna.
Det är lite som med din dator: Ikonerna du ser på skärmen ger dig en övergipande men illusorisk bild av den underliggande verkligheten, bakom skärmen. Under den där fyrkantiga, blå-vita Facebook ikonen du ser så finns där, nere under ytan, egentligen bara en hel massa miljarder 1:or och 0:or, som elektriskt snurrar runt i olika logiska kretsar. Man skulle kunna uttrycka det som att det vi upplever av hela verkligheten, det är verklighetens, mer eller mindre sofistikerade ikoner, inte själva 1:orna och 0:orna, inte den faktiska, underliggande verkligheten, bara ikonerna. Det är naturligtvis bra att ta ikonerna på allvar – men det betyder inte att vi ska tolka intrycken vi tar in som bokstavligt, objektivt sanna. Det är ju bara ikoner!
Så här ser det ut i våra liv. Vi befinner oss, väldigt mycket, uppe på tillvarons yta. En del av oss är mer begåvade än andra på att uppfatta sådant som man inte kan se, människor med kapacitet att nå lite djupare ner in under den där ytan. Vi kallar dem medier, klärvoajanta m.m. Men – om vi alla skulle få tillgång till bra, till bättre (!) verktyg för att öppna upp oss själva för större, vidare, djupare perspektiv – då skulle vi också, alla, mycket bättre kunna börja uppfatta och uppleva en mycket större del av hela den där verkligheten, och kunna titta djupare ner in under den där glatta ytan, som vi nu, likt Bambi på hal is, snubblar omkring på genom våra liv.
Det här synsättet blir tydligare när vi tittar på det – med lite perspektiv. Det fanns ju t.ex. en tid när Jorden var Universums medelpunkt. ALLA auktoriteter sa att det var så. Och Columbus, han skulle ju garanterat segla ut över kanten när han for iväg åt ”fel” håll, där i augusti 1492 – för Jorden var ju platt! När vi och världen lite senare förändrade våra perspektiv, när vi präglades på andra sätt av omvärlden och av auktoriteterna, när vi fick tillgång till nya erfarenheter och bättre, mycket bättre mätutrustning – så vet vi numera att vi bor på ett tjusigt, rätt blått, men pyttelitet gruskorn, som snurrar runt en medelstor sol i ett rätt oansenligt solsystem, som i sin tur snurrar runt i Vintergatan, en av många, många miljarder galaxer i ett, kanske oändligt, ständigt expanderande och numera även accelererande Universum – som, kanske, dessutom, enligt vissa kosmologer, bara är ett av ett oändligt antal olika universa… Så mycket för Universums Medelpunkt… Jo du! Nu vet vi bättre!
Det finns MÅNGA sådana här exempel. Det fanns exempelvis en tid, under 1800-talet, när läkarna och läkarvetenskapen bortom alla tvivel visste att det inte var farligt att låta bli att tvätta händer och operationsknivar när man gick mellan obduktioner och förlossningar. Att sedan mödradödligheten i sk. barnsängsfeber då låg på 13 % – att 13 av hundra kvinnor dog av att föda barn på sjukhus – det var INTE läkarnas fel. Läkarvetenskapen visste, där och då, att det här berodde på något som de kallade dyskrasi, en obalans i de grundläggande s.k. fyra kroppsvätskorna, som var en hälsoteori från gamla Egypten och antika Grekland, som hängt med in i europeiskt 1800-tal.
Dessutom tyckte läkarna att, även om det nu skulle finnas något som helst samband, så var det i alla fall alldeles för ansträngande att behöva tvätta händerna varje gång som de skulle undersöka en kvinna… så de sket i det – och istället dog tusentals, kanske tiotusentals unga kvinnor, helt i onödan, eftersom detta samband ju hade påtalats, av läkaren Semmelweis. Men den europeiska läkarkåren sket i honom också. När man sen, ett antal årtionden senare fick andra perspektiv och annan, ny, mycket bättre mätutrustning, då började läkarna, till slut, tvätta sina händer och sterilisera sina knivar. Nu visste man bättre.
Så här har vi människor alltid hållit på. Vi vet en sak, självsäkert, självklart, bortom alla tvivel – det här är SANT – och så är det bara! Ända tills dess att någon eller något förändrar våra perspektiv och sätter bättre mätutrustning i händerna på oss. Då säger vi: ja ja, men det var då, man visste ju inte bättre då. NU vet vi bättre, nu kan vi mäta allt det här, nu VET vi hur allt ligger till! Återigen, alltid lika självsäkert, självklart – och lite arrogant… så här ÄR det!
Suck.
Så, vad är då det yogiska perspektivet i allt det här? Hur resonerar man, lite mer holistiskt?
Yogans uttalade tanke och perspektiv här är att ju mer av hela verkligheten som vi vill kunna uppfatta och uppleva, desto djupare ner under ytan behöver vi vilja komma och sträva, in i oss själva. Där, uppe på ytan i tillvaron, där de flesta flockas, där ser vi bara FB-ikonerna. Där uppe är det helt omöjligt att få någon som helst upplevelse av, eller insikt i verklighetens djupare, sanna natur, de verkliga 1:orna och 0:orna – annat än möjligen inom ramen för olika abstrakt teoretiska, akademiska diskussioner. Uppe på ytan så är den djupare verkligheten oåtkomlig för våra sinnen – sinnet föredrar ikonerna. De räcker! Stabilare, tryggare, mer lättförståeliga. Alla de där underliggande 1:orna och 0:orna, de skulle antagligen börja framkalla känslor av panik, ångest och existentiell ensamhet hos alla dem som hellre stannar kvar uppe på ytan.
Yoga och andra holistiska discipliner har i årtusenden sagt att för att förstå och komma i kontakt med den där underliggande Verkligheten – den som finns djupt inom var och en av oss – som är själva kärnan i det egna djupet – då behöver vi släppa sinnet, mindet, den del som vi tror är JAG:et, och våga gå bortom, innanför tankarna, stilla oss själva och hitta/titta djupare in, lyssna in i tystnaden. Där – vilar Verkligheten, och det handlar inte om att skapa något, förändra något – bara låta dig själv sjunka ner, in under ytan – och uppleva det som ÄR – det djupare JAG:et, det som många holistiska discipliner och traditioner pratar om som I AM medvetandet.
Hur gör man detta? Det vassaste verktyget i den yogiska verktygslådan för att åstadkomma och lyckas med denna djupdykning – det är meditation. Jag fördjupade mig lite mer i detta i podden: Varför är meditation så viktigt, härom veckan. Lyssna gärna på det avsnittet igen. Podd nr. 88.
Meditation är tillsammans med yoga något väldigt speciellt, djupt fundamentalt mänskligt – och oerhört viktigt – på SÅ många plan! Enligt mig en av det här århundradets kanske allra viktigaste kompetenser att ha med sig, både uppe ovanpå, och nere under ytan. Testa själv – bilda dig en egen uppfattning!
Och ta gärna hjälp av I AM:s hemsida – www.iamyoga.online – onlinetjänsten där handlar om hur viktig och kraftfull som inifrån balanserande och genomlysande krafter som yoga och meditation kan vara när du öppnar upp för och fullt ut släpper in dessa facetter i ditt liv. Hela sajten, hela tjänsten, som syftar till att spegla de centrala aspekterna av vad yoga och meditation är – och kan vara – hela denna verktygslåda fortsätter att utvecklas, nu och under de kommande åren.
Här kan du redan nu i lugn och ro, utan förpliktelser testa I AM på egen hand. Första månaden i onlinetjänsten är helt kostnadsfri – och det är ingen bindningstid. Här finns, utöver denna podd/blogg – hundratals yogapass och över 90 olika meditationer att välja mellan, även:
- Ett guidat andetag
- Enstaka övningar & meditationer
- Trinitys – korta sekvenser
- Onlineklasser
- Kvällskurser
- Kundalini Classics – Audiopass
- Workshops
- Självstudiekurser
- Utbildningar
- Mikro-poddar
- Enskild session, live/zoom
- Vacker mantramusik m.
VARMT VÄLKOMMEN ATT TESTA EN AV DETTA ÅRHUNDRADES VIKTIGASTE KOMPETENSER!